*asgarv*

Kille ~20: Vet du var Kaknästornet ligger?
Tjej ~20: Ja... Skottland!
Killen: Va!?
Tjejen: Nej förresten, gud jag sa fel! Jag tänkte på Kaknäsmonstret!

Hämtat från www.tjuvlyssnat.se

En perfekt sida att fördriva tid på... *skrattar på mig*

My choice of drugs

Dagens soundtrack: Sheryl Crow - Strong Enough

Ja, när man har en sån här överdrivet seg dag är det enda som hjälper en rejäl dos av min typ av drog, nämligen musik. Har byggt upp en ganska bra playlist i min jobbdator för alla typer av arbetsplatsproblem... Hahaha!

Just nu gräver jag ner mig i Sheryl Crow, en artist som enligt min smak är ganska ojämn. Hon gör fantastiska låtar, som Strong Enoughoch Picture med Kid Rock, men också sånt som går att lyssna på men aldrig hamnar på min playlist... Kommer naturligtvis inte på nån sån låt nu... *muttrar*

Åh! Solen lyser där ute... Jämrans att jag måste sitta här och tramsa med modala hjälpverb... *snark* Nåja.. Vad är en bal på slottet? :S

Födelsedagskalajs, galna gubbar och sånt

Japp, igår firades det 30 + 25 år i Folkparken i Höganäs! Ungefär femtio personer kom och festade och firade Clas och Emma. Min kära moder hade naturligtvis gått helt överstyr med maten, 20 LITER GULASCH och ÅTTA PAKET COUSCOUS... Behöver egentligen inte nämna att jag har åtta liter i min frys nu, va? Dessutom ringde mamma imorse lätt hysterisk över att hon hört att maten inte räckte, hahaha! Love you, mama! Det blev inte så mycket öl för mig, inte heller rödvinet som jag tvunget skulle öppna blev drucket. Det blev däremot dans med syster yster till de ljuva tonerna av "Dans på Vejby ängar", "No limit" och "Eloise". :D I vilket fall som helst örlade vi hem till brorsans lägenhet runt halv fem imorse för att återvända kl. tio för städning. MYCKET LYCKAD FEST!! Tack tack alla som kom!!

Har fått order av min älskade fru Suzan att uppdatera mitt liv för henne, så jag sitter och funderar på vad som är intressant nog... Situationen på jobbet är väl underbar med ungarna och även med de flesta kollegorna... *muttrar* Däremot hände en helt sjuk grej på jobbet, en jävla galen full/påtänd gubbe rusade in mitt under lektionen! Var inte obehagligt förrän efteråt, med polisanmälan och sånt... Men sjukt var det!

Sen är det marknadsföring inför niornas val nu, inte ett dugg intressant att höra om här... Jobbigt är det dock, massor med övertid.

Annars är det nedräkning till spritlovet vecka åtta! Då blir det LINKÖPING! Onsdag till söndag ska det drickas rödvin, pratas skit, ätas gott, mysas, sjungas karaoke, has orgier, skrattas, dansas och älskas! Naturligtvis kommer listan bara att fyllas på med mer underbara händelser!

Så, min fru, duger detta? ;)

Sådääääär ja!

Bara en auktion igång på Tradera nu, sen MÅSTE jag sluuuuta! Vann den här nyss:

Eeehehehe, dumfan!

Japp, det är jag. Jag spenderar way too much time på det plan av helvetet som kallas Tradera och nu har jag lagt ett bud på:



Det är inte min storlek egentligen och den kostar snart lika mycket som i affären men jag slutar inte ändå! DUUUUUUMFAAAAAN! *dunkar huvet i bordet*

Kan rapportera att jag snart ska sälja lite pärlor ur min samling, eller i alla fall försöka... Kommer antagligen gå... sådär... milt uttryckt.

Tänker...för mycket...

Mitt liv är ett spel. Jag står mitt i spelplanen och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Jag har just stretat uppför en lång uppförsbacke och jag står allra högst upp. Solen skiner, det blåser friska vindar och jag drar efter andan. Jag ser inte vilken väg jag ska fortsätta att gå på, allt nedanför är höljt i dimma.

Ska jag bara slå tärningen och gå så många steg som den visar? Ska jag fortsätta framåt eller vända om eller bara stå över ett kast? Vem är det som bestämmer reglerna? Är det jag själv eller den eller det som har tillverkat spelet?

Jag har medspelare. Vissa har knuffat ut mig som en fiapjäs, så att jag har varit tvungen att börja om eller hitta en ny väg. Vissa går bredvid mig, på samma stig som jag. Några är nära, andra långt borta, men de följer mig. Jag känner deras närvaro och känner mig trygg i deras kärlek.

Jag tror att jag stannar här uppe tills någon eller något kommer och visar mig vägen.

Älskade Lars...

Lars Winnerbäck - Hugger i sten

Jag dricker glögg
Med balkong dörren öppen inatt
Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar
När vinden blåser in ifrån England

Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
Det är så lätt att fantisera
Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen
Men mycket vill ha mera
Och jag har kvar av sommarn om du behagar
Om du behagar komma hem från England
Jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist
Nej inte jag
Men dina ord ligger och gnager här dag efter dag

Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Och inatt kom isen över sjön
Och snön föll försiktigt över Skandinavien
Och Nordsjön är väl stilla och kall så här års
Innan våren sätter av igen
Och det är nånting stilla mellan dig och våren
Det är nåt kallt mellan mig och England
Och imorgon sveper en dimma in
Som julrusch över staden
Och det vimlar av stressade människor i stan
Men det är tomt på strandpromenaden
Och jag tänkte att du kunde stå där i solen
Men berätta ingenting om England
Och jag har knappast lärt mig nåt sen sist
Nej inte jag men jag tänker och tänker
Och vet att du sa

Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Jag dricker glögg
Med balkong dörren öppen inatt
Och låter vinden blåsa in ifrån väster
Som en virvlande storm
Och som en dansande vår
Ja som en galen orkester
Och jag dricker ur mitt glas
Och alla dörrar är öppna
Nu är det dimma
Över mig och över England
Och du sa

Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Therapy music

Ett utdrag ur:

Not Ready To Make Nice - Dixie Chicks

Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything,
But I'm still waiting

I'm through, with doubt,
There's nothing left for me to figure out,
I've paid a price, and I'll keep paying

I'm not ready to make nice,
I'm not ready to back down,
I'm still mad as hell
And I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell
Can't bring myself to do what it is
You think I should

Nej, jag är inte redo att strunta i det. Det var ett jävla knivhugg i ryggen och jag äger INTE problemet!

Monstret i min mage

Det bor ett litet svart lurvigt monster i min mage. För några år sen var det stort, blodtörstigt och bodde i hela min kropp. Det har tagit lång tid och blod, svett och tårar för att få det litet och fängslat i min mage.

Han sover nästan jämt nu, han får inte tillräckligt med näring för att växa sig stor och blodtörstig igen. Men jag dödar honom inte, för jag vet inte hur. Han överlever för att jag ser till att han får lite näring med jämna mellanrum. Ibland blir jag rädd att jag matat honom för mycket, då vaknar han och ändrar sovställning så att jag känner att han finns där.

Uppdatering:

Nu har jag fått det bekräftat, av dem jag älskar mest i världen, att monstret inte alls är litet ändå... Tydligen syns han i mina ögon när jag tittar på folk, det är tydligen bara rent hat som syns. Monstret är mer levande än någonsin förr och jag orkar inte stå emot det längre. Nu låter jag det ta över... Kan lika gärna vara skurken fullt ut om jag ändå blir beskylld för det varenda jävla gång... Trodde aldrig att jag skulle hamna i den här situationen, men nu vet jag i alla fall. Tack.

Märkt för livet nr 3

Back to life, back to reality

Jahaja... Då satt man här vid sitt skrivbord igen och pappershögarna växer katastrofartat fort efter två dagar på jobbet. :/ Men å andra sidan så rullar dagarna på och det är ju snart sportlov så! :)

Hade födelsedagskalas för Clas igår, det kom mer folk än vad jag trodde faktiskt! Tur att man slutade tidigare och gick hem och bakade... :) Fick beröm för min goda After Eight-tårta, den blev faktiskt riktigt bra. Kul att Andy, Unke och Jönsson slog in hela Clas bil i plastfolie, hahaha! Men det känns fan idag att de sista gick hem efter tio... TRÖÖÖÖÖÖTT!

Annars rullar det väl på här... Ser fram emot att åka upp till Linköping igen, vi får se när det blir av. Sportlovet är i alla fall mer eller mindre bokat. Egentligen borde jag åka upp i helgen eftersom Clas ändå jobbar, men kassan är aningens för skral för det tror jag... :( Vi får väl se vad som händer och fötter... Saknar er i alla fall mina älsklingar! *pöss*

En sista information: je suis ta Reine des Bandits...

Vad fan är det med folk?

Scenario:

Lördag kväll, 20:15. Jag har suttit hemma hela dagen och bestämmer mig för att gå ut och köpa lite glass. Tar på mig ytterkläder och min mp3 och ger mig iväg. På vägen till affären ligger tre krogar, jag väljer att gå på andra sidan gatan eftersom jag vet att det brukar vara rätt stökigt på en av dem. Kommer fram, köper min daimglass och börjar gå igen. Tänker i min enfald att det inte var så mycket folk utanför krogen och går därför på den sidan av vägen. Blippar lite på min mp3 för att hitta rätt låt när jag går förbi ingången till krogen. Där står fyra fullvuxna karlar, lätt över fyrtio, och eftersom jag blippar så hör jag vad de säger. Först säger de nåt om att "här kommer ju en pingla" och så vidare. Jaja, liksom. Sen, just när jag passerar dem säger en: "Hon har ju lurarna på sig, så hon hör inte vad vi säger. JÄVLA HORA!!!"

Är det sant liksom? Vad fan är det för fel på folk? Och folk klagar på att ungdomarna nuförtiden inte kan uppföra sig och att de har dåligt ordförråd och det enda med de andra! Det är pinsamt och framförallt patetiskt att vuxna människor, fulla eller ej, tror att man kan säga vad fan som helst till folk! Nej, jag hade ingen som helst lust att stanna och prata med dem eller ens kommentera det de sa, men gör det mig till en jävla hora? Skaffa er en ordlista för fan och slå upp vad hora betyder innan ni kallar någon för det! *suck*

VSDU

Ni:

* får mig att skratta hysteriskt
* stöttar mig när det är jobbigt
* har "my back" i alla lägen
* får mig att förstå att jag duger precis som jag är
* är de enda jag har orgier med ;)
* är mina fruar
* ger mig mer än jag kan beskriva
* är det viktigaste jag har
* har fått mig hooked på rödvin, karaoke och Platens
* ger mig glädje
* är definitionen av sann vänskap
* har mitt fulla förtroende
* är de galnaste männskorna jag träffat, vi är fan en egen ras!
* är mitt knark
* ska vara mina brudtärnor (om jag gifter mig med en man också)
* är saknade och älskade

NI ÄR BÄST OCH JAG ÄR LYCKLIGT LOTTAD SOM HAR ER SOM VÄNNER! Love ya!

Total tristess...

Nej, fy fan. *uttråkad*

Ibland önskar jag att tiden stod stilla. Att man kunde frysa vissa ögonblick i livet och sen återuppleva dem om och om igen. Att man kunde snabbspola sig igenom det jobbiga och sen ändå har lärt sig det man behövde, utan ångesten och smärtan. Vissa gånger skulle jag vilja se in i framtiden, så att man visste vad som var värt det och vad som inte var det. Att slippa den där gnagande känslan i magen av att nåt stort är på gång som man inte vet hur det ska sluta, men som man ändå vet att man kommer ta sig igenom. Jag vet faktiskt inte vad det är, jag har ingen aning, men jag har tappat fotfästet lite. Jag vill ha vår, solsken, värme, vänner, fest, sena sommarkvällar, inspiration!

Jag vet att 2007 kommer bli ett spännande år, no doubt!

2007

Ja, då är det ett nytt år igen. Det är sanslöst hur ens liv förändrar sig. Varje år står man där, frysande och med ett glas äcklig billig besk champagne i handen, och så tänker man att det här året ska jag och ska jag inte och jag lovar och så vidare. Jag tror inte att ett enda år har blivit som jag trott på nyårsafton och det är kanske bra. :)

Om jag ska sammanfatta 2006 så startade det mindre bra faktiskt, men sen har det gått stadigt uppåt! Och de sista månaderna har verkligen gett mig nya perspektiv på tillvaron, vad som är viktigt och vad som inte är värt min energi.

Jag måste säga tack till mina familj och mina älskade vänner, att ni står ut med mig är för mig närapå obegripligt... :D Älskar er mer än jag kan säga!

Och så fick man äntligen en bekräftelse... It doesn't get any better! :D